hawkeye

Det är svårt. Svårt att sätta ord på vad som egentligen hände. Mellan oss går det att förklara, eftersom jag är medveten om vad som verkligen hände, vad som förändrades i mitt huvud och hur allting blev. Jag är medveten om hur bra du nu har det, och att du är lycklig tillsammans med Jenny. Men det gör ont. Det gör ont att tänka på hur mycket jag verkligen saknar dig. Hur mycket jag verkligen saknar att gosa in ansiktet i din tjocka underbart doftande man. Saknar att mysa med dig i stallet. Saknar att ta dig ut på promenader, att bara ut och gå med dig, prata om allting, bara för att du är så otroligt bra och förstående. Jag saknar att rida ut med dig. Jag saknar att åka på träningar med dig. Jag saknar att åka på tävlingar med dig. Jag saknar att utvecklas tillsammans. Jag saknar att få höra ''bra Ida'' utav tränaren. Jag saknar att gå ut från banan nöjd. Jag saknar att gå ut från banan missnöjd. Jag saknar allt med dig. Alla våra stunder, att bara stå och borsta dig i stallet. Alla stunder med dig, jag saknar dom. Jag minns det så väl, vårat avsked. Jag kommer ihåg precis hur det vad. Jag stod där med dig, i din nya box. Jag stod och småpratade med dig, kände hur tårarna rann ner för kinderna, önskade dig och Jenny all lycka till i framtiden. Berättade för dig hur underbar vår tid varit och hur mycket du betydde för mig. Jag kommer ihåg hur jag tackade dig för alla underbara år, för alla minnen, erfarenheter, framgångar, motgångar, tårar, blåmärken, skratt, leenden, vinster, placeringar, stora förluster, bus, och avramlingar. Jag kommer aldrig glömma dom gånger jag kom till dig, du gick mot mig, buffade lite på mig, och sedan kunde vi bara stå där och kura i evigheter. Jag saknar dig med än vad du tror. Jag kommer nog aldrig kunna tacka dig för allt fint du gav mig. Jag kommer aldrig heller glömma vilken underbart fin vän du var, och fortfarande är till mig. Du betyder och kommer alltid betyda en stor del för mig. Hawkeye, finaste du. 
 


Kommentera

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)


Webbplats


Kommentar